Vi firade minsann också Valborg med en riktig brasa, hemma hos våra kompisar två kvarter bort. Men istället för torrt ris blev det en brasa med blöta höstlöv. För att grilla korv var brasan i grillen mer lämplig.

Den här helgen har det blivit mycket sportande. I lördags började Ella och Nils med simtävlingar på skolan mot två andra argentinska skolor. Den här gången var det ganska tufft motstånd och många lite äldre barn. Men kul tyckte båda, särskilt spännande att få prova på 100 meter medley. Imorse var det min tur, jag hade anmält mig till en halvmara, 21 km. Det var en väldigt snabb och platt bana, där det gick finfint att gasa, 1 timme och 37 minuter tog det. Det var en jättehärlig morgon, solsken och kanske 15 grader i luften. Eftersom springturen hade start och mål i Palermo passade vi på att äta en god brunch på ett favoritställe i Palermo efteråt.

Vi fortsatte sportandet på eftermiddagen med tennis på skolans banor allihopa. Där fick jag storstryk av Axel. Och nu är jag faktiskt jättetrött i benen.

Här är politikerna inne och petar i både det ena och det andra när det gäller landets ekonomi. Bland annat har man problem med hög inflation och för att se till så att alla i landet fortfarande ska ha råd att köpa basvaror har man infört något som kallas precios cuidados, dvs skyddade priser. Det innebär att man har satt ett maxpris på vissa varor och inte tillåter mataffärerna att ta mer betalt. Det kan ju låta bra, visst är det trevligt att kunna köpa köttfärs för 27 pesos kilot (ca 20 kr), men det får också lite konstiga effekter. Till exempel har röd paprika ett skyddat pris på ca 25 pesos kilot, men problemet är att det sedan några veckor inte finns röd paprika längre i affärerna utan bara gul och grön, till ett mycket högre pris. Troligen är det väl inga paprikaodlare som vill odla röd paprika längre eftersom man inte tjänar några pengar på det. Det som finns säljs nog direkt till grönsakshandlare som inte är lika noga med att följa skyddade priser. Smör är också ett intressant exempel. Det är billigare att köpa 3 stycken 200 grams paket med smör än ett med 500g eftersom de små har skyddade priser. Vem köper då de stora? Man kan ju också undra hur man tänker när man sätter skyddat pris på socker, jättesöt youghurt och chokladkakor (typ oreo fast argentinska). Man skulle ju samtidigt kunna passa på att styra in befolkningens matvanor om man känner för det.... Man undrar ju vem det är som sitter och bestämmer vilka varor som ska ingå och vad de ska kosta! På första bilden är det köttfärs, på den andra ett kilo mjöl och på den sista ett kilo socker.

Det här var en riktigt spännande dag! Vi åkte Tren a las Nubes, Molnens tåg, som avgick klockan sju på morgen från stationen i staden Salta, på ca 1000 meters höjd. Förut var tåget en förbindelse med Chile, men nu är det till för turister. Första sträckan var ganska platt men sedan började stigningen. Först genom en regnskogsliknande natur, därefter upp längs en dalgång med inte så mycket växtlighet förutom kaktusar. Oerhört häftig och annorlunda natur! Eftersom det steg brant hade de gjort lite olika speciallösningar. En var "zig-zag" som innebär att tåget kör fram på ett spår, sedan byter håll och växlar över till ett spår som går parallellt fast högre, och sedan tillbaks igen fast ännu högre. En annan specialare var "rollen", dvs att tåget åker ett helt varv runt en liten höjd som avslutas med en bro över det egna spåret. Så småningom kom vi upp på det som kallas Puman, en högplatå på ca 3500 meters höjd som i princip är en öken. Högsta punkten var på 4200 meters höjd, vid en hög bro. Där gick vi av tåget, köpte hantverk av lokalbefolkningen och kände hur opigg man kände sig på den höga höjden. De säljer oerhört mycket fina stickade saker av Alpaca-ull, tröjor, mössor, vantar, tofflor mm men det vi köpte mest var det jättegoda brödet som var fyllt med ost och skinka som de grillade över öppen eld. På bilden sista bilden har vi fått våra höghöjdsdiplom. Tåget vände sedan ner igen, men istället för att åka med hela vägen ner (då hade vi kommit ner 11 på kvällen) hoppade vi av i gruvbyn San Antonio de los Cobres och tog bussen ner som gick betydligt snabbare, även om det var väldigt skumpigt på dåliga grusvägar.

Om ni någon gång kommer till nordvästra Argentina kan vi absolut inte rekommendera maträtten Locro. Det är en mycket traditionell gryta med bland annat bönor, majs, lamakött, fläsk och en hel del annat (men man ska nog vara glad om man slipper veta allt som är i). Igår kväll åt vi middag på ett jättemysigt ställe och ville gärna prova deras specialitet, Locro. Jag och Axel tog varsin och Pär och Nils delade en Locro och en annan rätt. Smaken var det i och för sig inget fel på, ingen riktig höjdare tyckte jag, man fick peta bort grejer som var lite väl sega och konstiga. Men mitt i natten, på vårt trånga hotellrum, blev det plötsligt en väldig trafik till toaletten. Vi sprang om varandra, alla utom Ella som sov gott. Först trodde vi det var bönorna som spökade, men när vi på morgonen kände oss halvrisiga allihop (utom Ella) kom vi fram till att det var något dåligt i maten. Usch, jag ska aldrig mer äta Locro! Lyx Ella som åt pasta med pesto! Nu börjar vi känna oss hyfsat återställda igen, tur det, för imorgon bitti ska vi åka Molnens tåg!

Nu har vi flugit upp till Salta som ligger i nordvästra hörnet av Argentina. Här hyrde vi en bil (skruttigare än vi tänkt oss, en gammal Opel Corsa...) och åkte norrut in i Humahuaca dalen,upp i Anderna längs Rio Grande. Rio Grande betyder stora floden, men just nu var det väldigt lite vatten i den, nästan helt torr. Bergen längs dalen skiftar i alla tänkbara färger. Vårt första stopp tog vi i byn Purmamarca där det finns ett berg som kallas "de sju färgerna" ligger. Vi gick en gångstig runt berget, verkligen jättehäftig natur! I alla små byar är det marknad där de säljer massor med fina stickade ulltröjor, strumpor, mössor och mycket annat. Så nu har vi köpt så vi ska klara den svenska vintern. Vi stannade för natten på ett litet hotell i byn Humahuaca, drygt 3000 meter över havet. Humahuaca är nog ett indianskt namn, här är det mycket mer indianskinfluerat här än på andra ställen i Argentina.

I lördags var det simtävling mot en annan skola som kom och hälsade på. Det tyckte Ella och Nils var väldigt roligt, tillsammans tog de sex guld av sex möjliga. Grenarna var 25 meter crawl, ryggcrawl och bröstsim. Kul att vara publik tyckte jag, Pär och Axel :-)

Efter att inte ha badat bastu här någonsin tidigare slumpade det sig så att jag plötsligt bastade två dagar i rad! I fredags hade vi en tjejkväll på stan, jag och tre sköna svenska kompisar. Vi inledde kvällen på ett spa inne i stan med bastu och lite olika behandlingar. Skönt! Därefter blev det middag på en peruansk restaurang uppe i Palermo. Vi hade en mycket rolig kväll och dagen efter piggnade jag till ungefär lagom till nästa bastu. Vi var bjudna till våra finska vänner, och de har förstås bastu! Vi bastade, badade i poolen och satt trots det svala och blåsiga vädret ute och grillade. En mycket trevlig kväll det också!

La Nacion, Clarin, Buenos Aires Herald och Perfil är alla stora dagstidningar här i Argentina. Vi läser om vad som händer här dagligen på BuenosAiresHerald.com, det är den bästa siten som är engelskspråkig, perfekt om man inte förstår all spanska i de lokala tidningarna. När vi köper en tidning blir det för det mesta Clarin, den är liten och behändig i formatet. Tidningar köper man här i en tidningskiosk, de går inte att få tag på andra ställen. Den första bilden är tagen på vår närmaste tidningskiosk som ligger granne med Carrefour. Den andra ligger några kvarter längre bort, i korsningen Parana - Libertador. Det är massor av fotbollsnyheter men även mycket om politik, för det är något som engagerar många.

Idag har vi återigen lärt oss att när man planerar middag här ska man välja en rätt med vanliga ingredienser. Och när man handlar ska man ha god tid på sig och inte vara hungrig. Strax före lunch idag bestämde vi oss för att ta en snabb sväng till Jumbo, den mest välsorterade mataffären som ligger i ett stort köpcentrum en bit härifrån. Vi skulle bara lite snabbt handla allt vi behövde till kvällens goda middag. Efter att ha snurrat runt i affären många varv stod vi äntligen i kassan, men saknade fem av de femton saker vi skulle handla. Ingen squash, inga pinjenötter, inte det bröd vi ville ha, ingen dill (brukar i och för sig aldrig finnas, men man kan ju alltid hoppas....), fel pasta.

När vi stått en stund näst längst fram i kassakön blev det tvärstopp och när vi frågade kassören som lugnt satt och väntade fick vi veta att det var "caja morada", som verkade betyda att kassan inte funkar, men det skulle bara ta någon minut sa han. Eftersom alla andra köer var jättelånga väntade vi och efter kanske 20 minuter kvicknade kassan äntligen till igen. Över två timmar tog vår lilla utflykt.... Middag blir säkert god i alla fall, men nästa helg tror jag vi satsar på en klassisk argentinsk grillning med kött och chimichurri och går och handlar på lilla Carrefour!

Den 2 april firade man minnet av de som stupade i Malvinas kriget 1982 här i Argentina så det var en ledig dag mitt i veckan. Jag och Axel hade köpt biljetter till Looapalooza festivalen som gick av stapeln 1-2 april med massor av kända band. Våra favoriter var New Order och Axwell som vi såg medans vi missade andra bra band som Imagine Dragons och Capital Cities. Red Hot Chile Peppers spelade samtidigt som Axwell så de missade vi däremot hann vi se Ellie Goulding och Pixies. Ni kan hitta alla som spelade på den här länken: Lollapalooza. På bilderna ser ni New Order och Axel som diggar Axwell.

Slöjd är inget som finns i skolan här, och inte hemkunskap heller för den delen. Men igår, mitt på en onsdag, var det helgdag och då hade vi en heldags syslöjd här hemma med Nils, Ella och två små svenska kompisar. Alla fick sy varsitt gosedjur och välja mellan olika lurviga tyger som jag köpt på nya tygaffären. De gjorde mallar, klippte till, sydde på maskin, stoppade, sydde ihop för hand och pyntade på olika sätt. Alla var väldigt duktiga, kreativa och uthålliga och vi hade en mycket trevlig dag.

Söndagen den 30 april var en regnig dag så vi gick och spelade bowling på Snack Bowling som ligger granne med Carrefour. Resultatet på bilden gällde bara första omgången! I den andra blev jag och Lena totalt utspelade av Nils och Ella med Nils etta och Ella tvåa. Det var första gången jag och Lena spelade där medan Nils och Ella varit på födelsekalas där tidigare. Det var troligtvis därför de spelade så bra, de kände ju till banorna och kloten och kunde utnyttja det till sin fördel:-)

Palermo är vårt favoritområde i Buenos Aires. Det ligger någon kilometer norr om centrala stan (vi bor ytterligare ca en mil norrut). Palermo är ganska stort men den allra mysigaste delen är nog Palermo viejo (gamla Palermo) som också kallas Palermo Soho. Hela området består av gamla mysiga tvåvåningshus i kolonial stil. Det finns massor med caféer, restauranger och små affärer av olika slag och på lördagar är det marknad på det lilla torget Plaza Serrano. Vi har också hittat ett bageri som har det godaste brödet i stan (enligt oss) och gott bröd växer inte på träd här. Eftersom vi gillar Palermo åker vi väldigt gärna dit, senast nu i helgen då jag och Pär hade en skön kväll själva på stan. Barnen sov över hos våra kompisar och vi bokade in oss en natt på det lilla botique hotellet Mine (bilden längst till vänster), mitt i Palermo Soho. Vi åt en god middag och fick ordentligt med tid att strosa runt på egen hand. Riktigt kul, för det finns så mycket mysigt att upptäcka i Palermo!

Jag har haft två stora stoppklossar för att kunna sy. Dels har jag haft stora problem att hitta en tygaffär och dels har min symaskin sytt väldigt konstigt och hoppat över ungefär vartannat stygn. Men nu finns det inga hinder längre! Först spårade jag tillsammans med Åsa rätt på en stor tygaffär när de hälsade på för några veckor sedan. Affären ligger utslängd längs en gata, inte alls bland andra affärer, och den ser inte särskilt stor ut. Men där inne finns massor, massor av tygrullar, huller om buller i hela affären. Kul! Jag köpte rutigt tyg till en lång duk och randigt till nya stolssitsar. Därefter lämnade jag in symaskinen på en liten affär uppe i San Isidro och fick den justerad och servad för en billig peng. Nu går den som en klocka!

Vi lyssnar väldigt mycket på musik i våran familj. Alla gillar musik, inte samma men det gör ingenting för då får vi lyssna på ny musik och upptäcka sådant som vi kanske inte visste att vi gillade. Spotify är våran lösning på musiklyssnandet för där finns allt. Nytt som gammalt i alla varianter. Spotify är Svenskt och det är kul att berätta för alla vi känner här, argentinare på jobbet och kompisar på skolan. När man visat att man kan lyssna på allt blir alla imponerade. Bästa musiklyssnar och dansdagen är på fredagar för då är alla riktigt skönt lediga, då spelar vi till exempel Avicii. Han är väldigt känd här i Argentina och hans låtar spelas överallt. Musikanläggningarna som man kan köpa här är inte så snygga, de är plastiga och känslan är rapplig i knappar och reglage. Tidigare idag så tog jag bilden och ni ser att de är väldigt orange eller blåa och gärna med blink i takt med musiken, en storsäljare här men vi är inte sugna.

Den 1-2 april är det dags för musikfestivalen Lollapalooza med massor av bra band. Jag och Axel ska gå och lyssna på kända band men även upptäcka nya. Mest intressant för mig är New Order, en gammal 80-tals favorit som fortfarande håller. Lyssna på introt till This Time of Night från 1985 så förstår ni varför de är så bra. Andra band som ska bli kul att lyssna på är Axwell (från Sverige), Capital Cities, Ellie Goulding, Lorde mm.

Ostarna här är alldeles för små för oss, en bit tar slut nästan direkt. Vi brukar köpa ost från Sancor, som är Argentinas Arla. Osten heter tex Pategras eller Fontina och finns i röda, gula eller svarta paket. Smaken är helt okej, den röda och gula smakar ungefär som en mild grevé och den svarta som en mycket mild parmesan. Den svarta brukar vi därför också använda att riva till exempel till pasta. För att kunna skära med osthyvel brukar vi ställa osten på kant, så det blir smala skivor. I början provade vi att köpa lite olika varianter på ostaffärer, men ingen var särskilt speciell eller godare än de gula, röda och svarta, så nu blir det nästan alltid de små paketen från mataffären.

Idag var det ostdag på lilla Carrefour, det är det varje tisdag. Då har de 30% rabatt på all ost och då passar jag på att köpa ett gäng så att det räcker hela veckan. Handlingsschemat för att få 30% rabatt ser ut så här: måndag mjölk och youghurt, tisdag ost och skinka, onsdag kött, torsdag kyckling och fisk (om de har någon) och fredag frukt och grönsaker. Det är något att satsa på när man har det lite lugnt på jobbfronten! Det där med veckohandling har vi alltså slutat med för länge sedan, det skulle i alla fall inte rymmas i vårt kylskåp.

Men på bilden längst till höger är det något alldeles extra lyxigt. En västerbottenost!!! Den fick Pär från en svensk som var på besök på kontoret förra veckan. Den äter vi nu med andakt på Falu rågrut!

När vi var i Uruguay så hade vi en femkamp. Den första grenen var pilkastning, den som fick högst poäng, och den andra grenen löpning, man sprang två gånger och den som hade minst tidsskillnad vann. Sedan körde vi en liknande sak fast simning istället. Den näst sista grenen var kast i ring, vi hade vår badring och kastade små saker i den. Den sista grenen var att vi skulle ha en sked och springa fram och tillbaks med den och fylla så mycket vatten vi kunde i en mugg på 1 minut. Ella vann och jag kom 2:a.

Nu har vi haft två supersköna veckor här. Dom har varit soliga och vi har badat mycket fast det bästa av allt är att kusinerna har varit här. Vi har åkt till Punta del Este över en långhelg och badade i en stor pool och i ett ännu större Atlanten. Atlanten är så salt att man inte ens behöver bada för att få håret salt man kan bara stå där så blir håret saltigt. Vågorna var superstora så man kunde inte gå för långt ut. I skolan så skrev jag en berättelse om att vi varit där med våra kusiner. Vi har badat varenda dag. Här hemma har jag gått i skolan som normalt och sett fram emot eftermiddagen. Vi har det superbra här.

Det här var ju ett riktigt lyxlirarställe, José Ignacio som ligger några mil norr om Punta del Este i Uruguay. Här brukar filmstjärnor och kungligheter semestra och nu glider alltså vi runt här;-) Vi bor på landet några kilometer utanför byn och hyr ett stort, läckert hus av en som har legat 27:a på ATP rankingen i tennis. Han frågade oss om vi känner Mats Wilander för han är ju också från Sverige. Idag har vi poolat, solat och slappat i huset, badat på stranden och också tagit en tur in till José Ignacio och klättrat upp i fyren. Vi avslultade förstås dagen med en grillning, goda korvar, kyckling, kalabas (en pumpafrukt) och annat gott. Nu rundar vi av kvällen med en kopp te och Marabou schweizernöt från Mats och Åsa. Ute finns en magisk stjärnhimmel och lysmaskar i trädgården.

Nu har vi besök av Mats, Åsa, Emma och Karl, jätteroligt! I helgen passade vi på att turista i stan tillsammans, grilla, bada och äta mycket glass. Vi har haft tur med vädret för det har blivit soligt och riktigt varmt igen. Idag tog vi en tur till Puerto Madero som är det modernaste området i stan och eftersom Pär jobbade och våra barn var i skolan rymdes vi ju alla i bilen. Vi lunchade på ett café som tidigare hette Emma B café (men nu hade de bytt ägare och lunchen tyckte vi inte om, ytterst fantasilös). Men glassen vi åt senare var desto godare! Snart har vi långhelg här och då åker vi hela gänget till Uruguay och badar.

Igår fick jag ett bingospel i födelsedagspresent och vi körde bingo på kvällen. Jag snurrade och man kunde inte koncentrera sig både på att snurra och ha en egen bricka så jag fick bara snurra. De andra hade två brickor var och vi hade priser när man fick första numret, en rad, två rader, tre rader, hel bricka, fyra rader, fem rader och två brickor. Våra priser var jelly beans som kom från USA. De var väldigt fint sorterade och hade olika smaker. När någon fick ett pris så fick jag också ta eftersom jag var snurrare och fyllde år. Det var Ella, pappa och jag som fick priser hela tiden.

Igår fyllde Nils 12 år! Eftersom det var fredag var det skola som vanligt, men inte riktigt som vanligt eftersom det också var Alla hjärtans dag. Då behövde man inte ha skoluniform utan fick ha röda eller rosa kläder. Men när man fyller år får man ha vad som helst på sig så Nils hade en ny blårandig tröja från USA. När man fyller år brukar man också ha med fika till skolan så Nils hade med kanelbullar både till vanliga klassen, till spanska klassen och engelska gruppen (här gillar de kakor väldigt mycket och det blir alltså en hel del fika på skolan, ofta är det ju någon som fyller år....)

Efter skolan tog Nils med fyra kompisar hem. De hade en rolig eftermiddag med glasstårta och mycket bad i poolen. Det är roligt att se fem killar ha så kul tillsammans, en från USA, en från Indien, en från Schweiz en dansk/argentinsk och så Nils.

På kvällen firade vi själva här hemma och överraskade Nils med fondue med en gryta vi hade lånat. Det var skojigt men lite svårt att få tillräckligt bra drag i buljongen så det blev en väldigt utdragen men trevlig middag. Eftersom Nils hade presenter kvar att öppna varvade han fondueätandet med paketöppning. Till efterrätt fick han en jättesnygg princesstårta. Nu vet jag var man köper mandelmassa, på New Garden i Martinez, så nu kan vi göra semlor också!

Ja, det kan man undra! Vi tog det mest lugnt för det var lite grått och trist väder efter allt regn men lite hände under helgen. Axel började med lite barnvaktande på fredag kväll, det var för första gången. Han tog hand om våra svensk-danska grannpojkar och allt gick bara bra. Jag och Nils var hemma och myste med filmen Ironman 1, faktiskt väldigt bra film. Sen tog vi skön sovmorgon på lördag, en väldigt lång blev det. Efter lite god havregrynsgrötsfrukost åkte vi till Costanera golfbanan och slog en hink bollar på rangen. Vi tänkte spela en runda men banorna här är för blöta av allt regn så de var stängda. Dagens höjdpunkt var middagen på Captain Cook där de serverar sydostasiasisk mat. Restaurangen var av finare slag och vi åt en riktigt god 5-rätters middag. Den ligger bara 3 kvarter norr om vårar hus längs Libertador och är värd ett besök om man gillar sån mat.

Söndagen var en sportdag och Axel och Pappa sprang en sväng sen spelade Nils och Pappa tennis. På vägen hem handlade vi mat och det blev en rejäl köttfärslimpa till middag med rotfrukter i ugn, mums!

Ett tecken på att det var en lugn helg var att jag läste ut min bok Ödets Dotter av den Chilensk-Amerikanska författaren Isabel Allende. Riktigt gripande bok som beskriver livet i Chile och den mysiga staden Valparaiso samt hur det gick till under guldrushen i Kalifornien på 1850-talet.

Här i New York ingår inte frukost på hotellen, därför måste man gå ut på stan för att leta rätt på något ätbart så fort man har stigit upp. Men det är inte så svårt för det finns mycket att välja på. Och det är inte svårt att hitta något som är godare än Aerolineas argentinska flygfrukost. Första morgonen här provade vi ett litet trevligt ställe. Vi tog varsin ost- och skink scones, en jättejättegod youghurt med äppelkompott i, äppeljuice och te. Andra morgonen gick vi på ett ställe som var mer som en foodcourt. De hade bra urval med tex frukter men det var inte lika mysigt där vi satt. Idag bestämde vi oss för att gå på första stället igen med youghurten, det är vår favorit!

Nu är Ella och jag i New York! Det är en 10-års present som Ella fick i december och eftersom det inte är så bra att åka själv hade jag inga som helst problem med att ställa upp som resesällskap. Även om det är en lång resa gick det smidigt att ta sig hit eftersom det går direktflyg från Buenos Aires och bara är 2 timmars tidsskillnad. Vi kom hit i onsdags och åker hem på söndag så vi har bra med tid att se oss omkring.

Igår tog vi färjan ut till Staten Island som går precis förbi frihetsgudinnan. Det blev också en hel del shopping, bla H&M som vi inte är så bortskämda med! Vi lyckades också få sista-minuten biljetter till Broadway föreställningen av Mamma Mia igår kväll, riktigt, riktigt bra tyckte vi båda två!!! Det är skyskrapor överallt, på bilden till vänster står Ella framför Rockerfeller center som vi ska åka upp i idag. Vi har också strosat på 5th avenue och bland annat besökt den jättestora Applebutiken. Här är ordentligt kallt och snö ligger kvar även inne i stan, mysigt men ovant. Tur att vi tog med oss långkalsonger och skidvantar. Nu laddar vi för en ny spännande dag!

Nu på sommarlovet har vi lärt oss om Europa. Vårt sommarlov är sex veckor. Ungefär varje dag förutom lördagarna och söndagarna har vi lärt oss om Europa. Vi har haft mamma som lärare. Vi har haft en bok som vi har läst och en arbetsbok som hör till den andra boken. Vi har lärt oss om naturen och klimatet. Vi har också lärt oss vad man jobbar mycket med i de olika länderna. Vi har lärt oss om geografin och var alla länder finns och om vad dom heter. Vi har också lärt oss mycket mer. Jag och Nils har också valt ett land. Jag valde Island. Jag har skrivit och lärt mig massor om Island. Nils valde Slovakien och har också lärt sig massor. Vi har gjort superfina plancher. Vi presenterade våra länder. Jag tycker det har varit superroligt.

Nu har vi haft sommarlov i 6 veckor och vi har haft en Sommarskola om Europa. I Sverige jobbar dom med Europa med inte här. Jag och Ella har nästan lärt oss om alla länder och de stora städerna. Vi har jobbat med varsitt land. Mitt land var Slovakien. Jag valde det för att jag inte visste någonting om det. Vi skulle skriva om geografi, befolkning, näring, historia, statsskick och några turistmål. Jag tyckte det var roligt och jag lärde mig väldigt mycket.

Idag tog jag och Pappa en cykeltur. Vi cyklade till en kyrka och en marknad men hela marknaden var stängd. Den var nog stängd för att det regnat så mycket, hela dagen igår, i natt och idag. Vi har mest varit inne men ikväll kändes det skönt att komma ut och röra lite på sig. Trottoarerna är superdåliga och man kan knappt cykla på dom, men man får ju egentligen inte cykla på trottoarer (det säger arga tanten hemma i Norra Ängby) men här i Argentina är man inte så noga med det. När vi kom ner på cykelbanan norrut längs Rio de la Plata så skumpar man omkring hela tiden för vägen är så skrynklig av stora trädrötter och lite asfalt som saknas här och där. Vi hittade också en ny jesusstaty som påminner om den som finns i Rio de Janeiro men den här var mycket mindre.

Eftersom vi fortfarande har sommarlov har jag och barnen sköna frukostar ute i trädgården varje morgon. Då sitter vi alltid och spanar efter en liten gullig Colibri som brukar komma och suga nektar från vårt flaskborstträd. Hon brukar komma en sväng medan vi äter nästan varje morgon. (Flaskborstträdet har röda blommor som ser ut som flaskborstar, därför kallar vi det så)

Nu på sommarlovet har jag gått fortsättningskurs i crawlskolan som jag började förra sommaren. Det är samma utmärkta lärare, nämligen Nils och Ella. I år har jag fått flytta från vår lilla bassäng till skolans stora 25 meters bassäng. Mitt mål var att kunna simma 25 meter och nu kan jag det! Idag har jag för första gången lyckats simma 50 meter så det betyder faktiskt att jag kan simma 25 meter utan problem. Hurra, jag är jätteglad för det! Men oj vad det är jobbigt och svårt att andas utan att få kallsupar. Tack snälla Ella och Nils för att ni har varit så tålmodiga, snälla och ändå tuffa lärare.

Det här var riktigt roligt, hela kvarteret är på semester i Cariló! I lägenheten under oss bor våra svensk/engelska kompisar och idag kom våra svensk/danska kompisar och slog upp sitt tält på en camping plats i närheten. Vi tog alla en middag tillsammans på en pastarestaurang. Vi bylsade på oss alla kläder vi hade och lånade ut till de som inte hade eftersom temperaturen idag har sjunkit drastiskt, från 30 grader till ca 16 nu ikväll. Det kom ett kraftigt åsk- och regnväder igår och idag har det varit jätteblåsigt och svalt. På stranden blev vi nästan blästrade av sand, men det är läckert med hela Atlanten som väller in.

Nu är vi i Cariló som ligger ca 35 mil söder om Buenos Aires vid Atlantkusten. Det är ett lite märkligt ställe för det ligger i en fin planterad tallskog vilket är ovanligt här eftersom det annars bara är buskar och gräs ute på Pampas. Annars är det bara en massa sand här, alla vägar är sandvägar och nere vid vattnet är det sanddynor och en finfin oändligt lång strand. Vi var här förra året också och tyckte så mycket om det att vi ville åka hit igen.

Jag och barnen åkte hit i söndags och igår kväll kom Pär med buss från Buenos Aires eftersom han jobbade några dagar extra. Vi har också trevligt sällskap av våra svenska Buenos Aires kompisar. Här bor vi i en mycket liten skoglägenhet med loft. Den är helt ok även om det en morgon inte fanns vatten i kranen och en dag inte fanns internet och en morgon var en mindre sjö på golvet efter en kraftig regnskur på natten. På mornarna får vi en frukostbricka med många medialunas (argentinska croissanter) som vi kan äta på vår lilla altan.

Än så länge har vi haft toppenväder (även om prognosen sagt något helt annat) och badad jättemycket i de roliga vågorna.